Sashiko är en japansk sömnads- och broderiteknik som bygger på många små stygn som sys i upprepade mönster. Tekniken har historiskt använts för att laga och förstärka textilier, men kan också vara dekorativ. Stygnen sys oftast i geometriska mönster och ger ett tydligt grafiskt uttryck samtidigt som tyget blir starkare.
En tradition kopplad till återbruk
Historiskt uppstod sashiko ur behovet att ta tillvara på resurser. Kläder och textilier var värdefulla och skulle användas så länge som möjligt. Genom att lappa och förstärka tyger med stygn kunde plaggen hålla längre. Tekniken är därför starkt kopplad till tanken om återbruk och att ta hand om det man redan har.
Filosofi och respekt för hantverket
Sashiko är inte bara en teknik utan också kopplad till en viss syn på hantverk och resurser. I Japan finns till exempel traditionen Hari-Kuyō, en högtid där man hedrar gamla och trasiga nålar genom att lägga dem i mjuka material som tofu. Traditionen uttrycker respekt för verktyg och arbete, och hänger ihop med tanken att inte slösa bort saker i onödan.
En teknik som är enkel att börja med
Trots att resultaten kan se avancerade ut är själva tekniken relativt enkel att lära sig. Sashiko bygger i grunden på förstygn och kan därför användas även av nybörjare. Det finns vissa riktlinjer för hur stygnen ska förhålla sig till varandra i längd och mellanrum, men samtidigt finns stor frihet att experimentera och skapa egna variationer.
Sashiko i modern tid
Idag används sashiko både för lagning och som dekorativt broderi. Tekniken är populär inom hållbart mode och så kallad synlig lagning, där lagningar inte döljs utan istället framhävs som en del av plaggets uttryck. Genom att laga kläder på detta sätt kan man förlänga deras livslängd och samtidigt skapa unika textilier.
